Modern Warfare (2019) – recension!

Det moderna kriget är här, och jag har nu tagit del av dets mörka fasor i sådan omfattning att jag känner mig redo att dela ut ett betyg. Det här är recensionen av Infinity Wards Modern Warfare (2019). Häng med!

Betygssnittet för Modern Warfare (2019) är generellt något lägre än det för förra årets Black Ops 4. Mest troligt relativt oväntat för utvecklarna Infinity Ward.

Året var 2007 och actiongenren dominerades av rymdepos som Halo, Gears of War och Killzone. Utvecklaren Infinity Ward som hittills släppt ifrån sig de andliga uppföljarna till Medal of honor-spelen, Call of duty 1 och 2, och därmed grundlagt Call of duty som serie, var redo att ta nästa steg. Att föra Call of duty in i samtiden. Lite anade de troligen då att de skulle komma att skaka om såväl actiongenren som hela spelbranschen i sina grundvallar.

Call of duty 4 Modern Warfare var unikt. Inte för att det gjorde saker ingen annan gjort utan för att sättet det berättade sin story på var just unikt. Call of duty 4 kändes så nära krig på riktigt en bara kommer – även om det inte på något sätt var en simulator. Skådeplatserna förlades till miljöer som kändes som tagna från dåtidens tv-sändningar och intensiteten var uppskruvad till max.

Ja. Bilden är från Call of duty 4 Modern Warfare.

Jag spelade massvis av Call of duty 4 Modern Warfare, och det var jag allt annat än ensam om. Spelet blev en massiv succe och tog Call of duty från att vara en populär actionserie till att bli ett globalt fenomen som över en natt. Plötsligt var modern krigsföring på allas läppar, och flerspelarlägets fokus på actionstinna och snabba matcher med coola killstreaks charmade hardcorespelarna såväl som casualfolket. Såhär 12 år senare så är det dags igen, eller det är i alla fall vad Infinity Ward vill få oss att tro.

Mycket har hänt under de här tolv åren. Bland annat så har inte mindre än 11 ordinarie delar i Cod-serien släppts. Av det Infinity Ward som skapade Call of duty 4 återstår idag nästan ingenting, de flesta har nämligen likt hur Infinity Ward grundades packat väskorna och begett sig vidare mot nya mål, inte minst till Respawn Entertainment.

Utvecklaren Respawn Entertainment grundades av Infinity Wardavhoppare. Infinity Ward grundades av utvecklare som hoppade av från EA:s Medal of Honor-serie. Vågar en tro att dessa utvecklare snart hoppar av Respawn Entertainment och startar en ny studio?

Call of duty som serie har år för år fått allt mer kritik för sin oförmåga att förändra sig, och ibland kritik för att allt förmånga förändringar skett, varför Infinity Ward denna gång ämnar att vinna tillbaka spelarna med att ta Call of duty tillbaka till Modern Warfare som series rötter. Frågan är bara om de återigen har lyckats väcka nytt liv i Call of duty som serie, eller om detta spel bara är ännu en trött upprepning?

Det börjar bra. Det första som slår en när en startar upp Modern Warfare (2019) är hur jäkla snyggt det är. Till detta spel har Infinity Ward enligt egen utsago tagit fram en helt ny grafikmotor. Helt ny är dock att ta i, i grunden så är det här fortfarande en kraftigt modifierad version av Id Software:s gamla Quakemotor. Det gör dock det samma för Modern Warfare ser verkligen ut som och känns i stora delar som ett samtida spel.

Här finns alla features en kan förvänta sig så som global illumination, bra distant object culling (som ser till att resurserna används smart) och riktigt snygga och realistiska material. Även hanteringen av spelets upplösning är modern, effektiv och smart då den förändras dynamiskt inte bara mellan varje renderad bild utan inom enskilda moment av bilden. Det tillsammans med att hela spelupplevelsen känns rapp, laddningstider existerar knappt ens på konsol, gör att Modern Warfare i dessa delar verkligen känns kompetent rent tekniskt.

Riktigt såhär snyggt är det såklart inte, men det är baske mig inte långt därifrån!

Vissa brister finns dock. Call of duty som serie har aldrig varit känd för avancerad fysik – vilket gudarna hos Infinity Ward inte heller denna gång har lyckats åtgärda. I ett spel som i övrigt är så urbota supersnyggt så är det svårt att förstå varför omgivningen inte reagerar på eldgivning, varför tröjorna på banan i London inte rör sig när jag springer in i de eller varför dekaler på glasrutor sitter kvar på en ruta som inte längre finns. Konkurrensen från Dices Battlefield-serie är mördande på denna punkt och visar att det finns mycket kvar att göra när det kommer till fysik i Call of duty.

Den snygga grafiken har dock inte lett till kompromisser med prestandan. Modern Warfare (2019) rullar på i stadiga 60 bilder per sekund på min PS4-Pro i maskinens fejk 4k-upplösning både i single och multiplayer. Faktum är att jag försökt så gott jag kunnat att försöka få prestandan att dyka, men ännu inte lyckats. Modern Warfare skalar hellre tillbaka såväl upplösningen som detaljnivåerna än viker ifråga om bilduppdateringen vilket såklart är positivt i ett spel av denna typ. Prestandan till PC verkar dock fortsatt vara kraftigt varierande och spelet kräver i allra högsta grad sin SSD. Så har du inte en sagolikt dyr PC så hade i vart fall jag valt att spela spelet på ett annat format.

Digital Foundry dissikerar som brukligt spelet noggrant Mycket noggrant.

Call of duty 4 var för sin tid ursnyggt, vilket verkligen hjälpte spelet att förmedla känslan av att befinna sig mitt i ett brinnande krig. Detsamma gäller denna gång. Modern Warfare (2019):s kampanj revolutionerar på intet sätt genren beträffande de spelmässiga inslagen men tonen, dvs. att Infinity Ward denna gång verkligen vågar ta ned tempot emellanåt, tillsammans med den fanstastiska grafiken och ljudet gör att kampanjen som helhet är njutbar. Explosionerna är färre denna gång, och storyn som är mycket väl berättad är mycket mer thriller än Michael Bay-rökare. Lugn och sansad är den dock inte, det är fortsatt Call of duty vi talar om.

Den som ogillar att ständigt bli tillsagd vad den ska göra kommer inte att gilla kampanjen i Modern Warfare. Även om spelet i stunder är mindre styrt är de senate delarna i serien så är det fortsatt fullt av passager där du följer med en datorstyrd karraktär och ständigt blir tillsagd vad du ska göra. Därutöver har jag flertalet gånger hamnat i den klassiska Call of duty-situationen. Du vet den där du ständigt dör på en bana, bara för att du inte tar exakt den väg utvecklarna tänkt sig.

För egen del kan jag tycka att kampanjen i Modern Warfare (2019) ibland känns väl mörk. Att visa, beskriva och till och med låta spelaren ta del av krigets fasor är välkomment. Krig är trots allt ond bråd död och mängder med misär, men det här är ändå till syveende och sist en underhållningsprodukt och den enorma mängden krigsbrott och oegentligheter får mig ibland att känna att det inte är särskilt underhållande utan mest grått, mörkt och trist. Likt den som ständigt ropar varg lyckas Modern Warfare (2019) också att trötta ut dig som spelare så att du när du väl borde reagera på det som utspelar sig mest tycker på axlarna.

Kampanjen i Modern Warfare (2019) är på intet sätt något mästerverk och spelet står sig verkligen slätt mot rena singleplayer-titlar så som Metro Exodus. Jämfört med de senaste spelen i serien dock är kampanjen här klart bättre och berättandet mer intressant varför den ändå passerar som klart godkänd eller kanske till och med ”bra”.

Självklart återvänder fanfavoriten Captain Price.

Det är i multiplayer det stora flertalet fördriver merparten av sin tid i ett Call of duty-spel och multiplayern här erbjuder både mer som i mer och mer som i mer nytt än vad serien gjort på länge. Visst saknas det ett Battle Royale-läge vilket säkert gör någon, men inte mig, besviken men i övrigt finns här allt en kan önska. Klassiska dödsmatcher, domination i små och stora lag samt ett spelläge kallat Ground Wars för upp till 48 spelare.

Spelets minsta spelläge är kanske också det mest intressanta, nämligen Gunfight. Gunfight är ett spelläge för fyra spelare där du och din kamrat möter två andra blodtörstiga spelare på små och tighta banor. Alla spelare spawnar med samma loadout vilket säkerställer mesta möjliga balans och de korta men taktiskta matcherna får mig att dra vissa paralleler till Counter Strike. Gunfight är en höjdare som i bästa fall för Infinity Ward kan bli populärt på tävlingsscenen.

Gunfight utspelar sig på små, små, små. Sa jag små? Banor. Det är banor det handlar om. Små banor!

De klassiska spellägena är i stort sig lika, även om tempot denna gång är lägre och vapnen tyngre med mer rekyl så är det absolut Call of duty det handlar om. Killstreaks återvänder som brukligt och tjänas som vanligt ihop genom att som det låter samla på dig tillräckligt många kills.

Som brukligt finns det i multiplayer möjlighet att anpassa såväl vapnen, deras utseende och din karraktär. Nytt denna gång är att du kommer åt anpassningen av dina loadouts och dina vapen även inne i matcherna. Överlag känner den vane Cod-spelaren dock igen sig och Modern Warfare (2019) kommer knappast vinna några priser för innovation i denna del.

I gunsmith kan du anpassa dina vapen. Visuellt ser det annorlunda ut än tidigare, rent funktionellt är det mest mer av samma.

I de klassiska spellägena har jag inga problem med killstreaksen och överlag tycker jag att dessa spellägen fungerar relativt bra. Visst är banorna mer assymetriska än vad en är van vid i serien, men de fungerar ändå relativt väl tillsammans med det låga spelarantalet. Värre blir det dock när vi skalar upp upplevelsen i Ground Wars.

Det är svårt att inte dra paralleller till Battlefield när en spelar Ground Wars, och i grunden så är det tydligt att det är just Battlefield-fansen Infinity Ward försöker vinna över med detta spelläge. Det är dock också mycket enkelt att se att Dice-serie är klart överlägsen Cod i dessa storspellägen på i det närmaste varje punkt.

Medan matcherna i Battlefield känns hektiska, men klart samordnade, taktiska och framför allt roliga lyckas Ground Wars med konstycket att driva upp tempot till max men ändå tråka ut. Vapenkänslan känns sällan anpassad för avstånden, HUD:en känns kluttrig och killstreaksen förstör vad som annars kunde varit spännande och täta matcher. Det hela blir inte bättre av att Infinity Ward låter det lag som lyckas hålla samtliga spawnpunkter i mer än cirkus 1 minut vinna matchen automatiskt – vilket lett till att flera matcher tagit slut efter bara ett par minuter.

Det går helt klart att se vad Infinity Ward försöker göra här och jag hoppas verkligen att de tar med sig och förfinar Ground Wars till kommande delar i serien, men det står för mig klart att Ground Wars i detta nu är klart underlägset allt som största konkurrenten Battelfield kan erbjuda.

I Ground Wars så finns det fordon. Körbara fordon i ett Call of duty-spel som inte är killstreaks har vi inte haft sedan Call of duty 3.

Utöver klassisk PVP gör PVE återinträde i Call of duty som serie med det klassiska spelläget Spec Ops. Detta sammarbetsläge är dock exklusivt för PS4 under det första året (dvs. under hela spelets livslängd). I ärlighetens namn så missar du som bara sitter på en PC eller en Xbox dock inget. Spec Ops innehåller enbart ett fåtal banor och känns underutvecklat och relativt tråkigt. Cod ska köpas och spelas för PVP multiplayer och inget annat.

Activision och Infinity Ward har inför lanseringen slagit sig för bröstet för att Modern Warfare (2019) saknar såväl season pass som mikrotransaktioner. Inför lanseringen avslöjades det dock att spelet troligen skulle komma att innehålla lootlådor, något Activision senare kom att förneka. Utgivaren har dock tidigare väntat en stund med att introducera lootlådor i sina spel, och det vore knappast oväntat om de trots allt letar sig in i Modern Warfare sådär ett halvår efter släppet.

Bli inte förvånad om dessa letar sig in i Modern Warfare (2019) sådär ett halvår efter launch. jag menar Cod-poängen finns trots allt redan där.

Modern Warfare (2019) är sannerligen ett spel med massvis av innehåll. Faktum är att det ibland när en spelar känns som att en köpt tre spel till priset av ett. Här finns en stabil och kompetent kampanj, tävlingsinriktade spellägen som Gunfight, klassiska Cod-dödsmatcher, Battlefield-liknande Ground Wars och ett sammarbetsläge som fungerar såväl lokalt som online.

Även om variation alltid är bra så är det dock lätt att känna att Modern Warfare såväl som Infinity Ward hade tjänat på att skala ner antalet spellägen och skapa ett tajtare och mer fokuserat spel där varje del kunnat poleras till perfektion. Modern Warfare (2019) är nämligen ett spel som är bra på mycket men bäst på inget och det lyckas därför på intet sätt återuppliva serien som fortsatt känns trött.

Grå, grå, grå. Paletten i Modern Warfare (2019) består dock av fler färger än så. Jag har bara inte orkat lägga in några färgglada bilder.

För den som orkat sig fram till denna del i recensionen hoppas jag att det är tydligt att Modern Warfare (2019) är ett kompetent spel. Det är välgjort tekniskt, ibland ursnyggt (rent grafiskt) och ofta roligt i multiplayer. Det är dock på intet sätt revolutionerande och som reboot-betecknat hade jag förväntat mig klart mer än vad jag tillslut fick.

Kanske är det det faktum att jag köpte hypen som gör att jag känner mig besviken, eller så börjar jag helt enkelt bara tröttna på serien, men Modern Warfare känns för mig visserligen som ett bra men ganska tråkigt spel varför det aldrig kan nå de riktigt höga betygen. Tills nästa gång vill jag ha en tajtare, smalare och mer fokuserad produkt som vågar ta ut svängarna mer. Först då tror jag att Call of duty kan bli relevant på riktigt igen. Denna gång får Infinity Ward därför nöja sig med betyget 7/10.

Modern Warfare (2019) är ett bra spel med massvis av innehåll. Bra på allt och mästare på inget gör att spelet dock ofta mest känns som mer Call of duty än ett revolutionerande mästerverk.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: