GRID (2019) – ett early acess-spel för fullpris!

Installerade under morgonen GRID (2019), inte för att jag egentligen vill spela det då det fått relativt dålig kritik, utan för att det finns så olidligt lite i övrigt att njuta av under denna bleka spelhöst. När spelet väl rullade igång införlivades alla mina värsta farhågor. GRID (2019) är GRID (2008) med ny grafik och mindre innehåll!

Redan i inledningsskedet av min karriär som spelrecensent och youtuber hade jag tankar på att göra en video om racinggenren i allmänhet och GRID i synnerhet. Jag spelade inför detta en hel del av det tills i fredags senaste spelet i serien GRID, nämligen GRID Autosport.

I min video bestående av taffligt ihoppklippt gameplay och allmänt förvirrande resonemang kring racinggenren så sågade jag Codemasters planer på att återuppliva GRID genom att ta GRID som serie tillbaka till seriens rötter – eftersom att resten av genren redan sprungit om och mil förbi det ursprungliga GRID-spelet.

I denna tidiga video vädrade jag mina farhågor inför GRID (2019) – tyvärr införlivades de alla.

När jag nu spelat ett par timmar av GRID (2019) står det klart att jag hade ack så rätt. Det har de senaste åren skett en renodling i racinggenren. De arkadiga spelen har blivit mer arkadia och fokuserade på öppna världar och gott om innehåll som spelaren kan uppleva tillsammans med andra, tänk The Crew 2 och Forza Horizon medan de realistiska spelen blivit allt mer simulatoriska – tänk Project Cars och Assetto Corsa.

Presentationen i GRID (2019) är sådär 2005-ocool att en bara vill stänga av.

Codemasters var tidigt med i denna utveckling och släppte sin första riktiga simulator på 20 år med Dirt Rally. Sedan dess har dock allt gått utför för utvecklaren och utgivaren. Dirt Rally följdes upp med det hårt kritiserade Dirt 4, närmast meningslösa Onrush och än hårdare kritiserade Dirt Rally 2. Dessa spel gick i en annan riktning, tillbaka till den föregående konsolgenerationens mellanmjölksracing, Codemasters fullbordar nu denna förflyttning med att återuppliva GRID.

GRID (2019) är varken mer eller mindre än ett GRID (2008) minus hälften av innehållet och med snyggare grafik. Spelet känns halvfärdigt. Här saknas banor (enbart 12 stycken) en vettig introduktion till karriären och något så vitalt som bakgrundsmusik under racen. Det på förhand hypade nemesis-systemet är underutvecklat och bilarna få. Codemasters utlovar visserligen fler bilar och banor post launch med det får bara spelet att lukta än mer av Early Acess. Det är inte ett Early Acess-spel dock utan kräver dig på 600kr innan du kan börja spela.

Har du någon gång drömt om att ratta runt en bil som upplevs som 1000 ton tung runt någon exotisk bana med kartongträd? Inte. Köp då inte GRID (2019).

Även om Codemasters kan bygga ut spelet med tiden så kan de inte utan stor ansträngning tvätta bort den enorma mellanmjölksstämpeln som hela spelet lider av. Den kommer nämligen i första hand från den närmast absurt dåliga körkänslan. GRID är en semiarkadracer jag förväntar mig således inte fullständigt realistisk körkänsla, men vad jag dock förväntar mig är att ha roligt när jag kör. GRID (2019) är dock inte roligt.

Samtliga bilar i GRID (2019) känns alltför tunga, alltför överstyrda och hopplöst långsamma. Många gånger upplever jag en känsla av att racingen går som på räls. Det hela blir inte bättre av att AI:n antingen är hopplöst långsam (på alla svårighetsgrader utom den högsta) eller så vrålsnabb att jag aldrig kan rå på de (i den högsta svårighetsgraden). AI:n är heller inte så oförutsägbart dynamisk som i GRID Autosport utan följer slaviskt racinglinjen.

Inte heller grafiken är något att hurra över i GRID (2019). Visst är spelet snyggare än sina föregångare men det kan på intet sätt mäta sig med övriga storspel i genren. Materialen är visserligen av högre kvalitet än i föregångarna och likaså ljussättningen – men alltför många tekniska aspekter från den föregående generationen dröjer sig kvar så som platta kartongträd. Dåligt optimerat är det också och jag kan inte spela i stabila 60 bilder per sekund i någon annan upplösning än 1080p med mitt RTX 2070 Max-q. Horribelt uselt Codemasters.

Inser att jag såhär på slutet av vad som kom att bli en recension av GRID (2019) måste passa på att säga några ord om karriärläget. Eller ja karriärläge skulle jag inte direkt kalla det. GRID (2019) innehåller en drös valbara event. Att vinna en serie låser upp nya serie som du för att kunna delta i måste köpa lämpliga bilar för. Borta är sponsorerna från GRID Autosport, borta är också narrativet, stämningen och själlen. Karriärläget i GRID (2019) är inget annat än en stapling av banor du kan köra om du pallar – jag pallar då fanken inte och stänger därför av.

Allt som allt känns GRID (2019) oinspirerat, själlöst, tråkigt och alldeles alldeles överflödigt i dagens spelvärld – just så som jag på förhand befarade. Betyget landar därför på medelmåttiga 5/10!

GRID (2019) är en rakt igenom onödig reebot av en serie som borde ha begravts redan 2013. Spelbart och inte helt värdelöst är det dock varför det trots allt når upp till mitten av betygsskalan.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: